Tips från coachen #1
Mina kära vänner, ovänner och bekanta. Jag inser nu att jag inte varit särskilt givmild i den här fruktansvärt välanvända bloggen. Ni har inte fått ta del av min oerhörda briljans, utan mest fått höra en massa emo-tjafs om mitt liv. Så kan vi ju inte ha det. Därmed introducerar jag er till ett nytt kapitel i mitt liv och snart även erat: Tips från coachen. Nu tänker ni, mina förträffliga läsare av antalet noll att "det indikerar ju att hon skulle vara vår coach". Det stämmer helt enkelt. Det är dags att starta den nya eran där jag kommer att coacha er genom livets svårigheter. Om någon läser Jessans blogg på moore.se kommer ni nog tycka att jag har kapat henne lite, och ja, det har jag. Men om ni inte gör det måste ju även ni få ta del av några vettiga tips som kan hjälpa er. Jag menar inte att jag kapar hennes förträffliga, vitvinande briljans, men jag gör min insats för att ni ska få ett skäligt liv.
Slut på babblet, här kommer tipset och detta dedikerar jag till er damer där ute (kanske eftersom jag vet att mina huvudsakliga läsare är Amanda och Emma)!
Situation: ensam tjej att gå hem en sen kväll alternativt natt.
Vad ska ni göra? Gå runt där som räddharar och vänta på att bli överfallna eller angripna? NEJ!
Jag måste säga att tipset fungerar lite sämre efter en utekväll när ni ranglar hem i era stillettklackar i en alldeles för kort partyblåsa. Då borde ni ta en taxi. Även om ni är skitpanka. Annars är ni dumma i huvudet. Använd hjärnan liksom. Lätt offer. Shit.
Om ni nu vet att ni kommer gå hem själva ganska sent på kvällen är det bra att välja en cool outfit. En tuff outfit. Ikväll satsade jag personligen på jeans, keps, och en jeans/skinnjacka.
Det gäller att se ut att vara sjukt mycket mer awesome än din anfallare! Ha lite gung i steget, se lite THUG (skulle uppskatta förklaring av det ordet för övrigt, vet inte riktigt vad det innebär, men det låter tungt) ut helt enkelt!
Med en luva på har jag dessutom hört att övergreppsrisken faktiskt minskar (ingen referens, sorry UmU).
Nu då, till själva grejen. Vi har gått igenom klädsel och gångstil. Nu kommer det viktigaste, attityden. Allvarligt talat, om du själv var en våldtäktman, skulle du hoppa på en brud som kollar sig över axeln varannat steg och ser allmänt skraj och liten ut eller skulle du hoppa på någon som ser ut att vilja mörda dig?
Jag hade valt att överfalla det första alternativet, jag är ingen våldtäktsman (svårt) men jag vet hur de tänker.
Dra på en skön låt, gärna något hårt och brutalt (saknas detta i din musikspelare kan du sätta igång din jävla Eric Saade och hoppas på det bästa. Eller låtsas att du lyssnar på något coolare). Känn dig in i låten, låt musiken styra dig, pumpa upp dig. Se jävligt biffig ut helt enkelt. Ingen går på en biff (vetenskapligt bevisat då det aldrig hänt mig).
När du nu ser ball ut, går ballt, har en ball attityd är du fit for fight. Knyt ena näven lite lätt, se lite mordisk ut när du möter någon. Om du känner dig iakttagen kan du även göra några coola boxningsslag i luften (OBSOBS, om personen som ser dig INTE tänker våldta/mörda dig kan det hända att de ringer psykakuten).
Om du nu följer mina råd är du så gott som räddad från angripare på mörka cykelbanor. Skulle det TROTS detta hända, eller om du nu var så puckad att vingla hem i klackarna, GLÖM INTE ATT DU HAR KNYTNÄVAR SAMT KNÄN. Män har en svag punkt förstår ni. Deras pungkulor, får du in en bra träff på dessa händer det dessutom ofta att de lägger sig ner och då kan du sticka stilletten i ögat på dom och springa. Bra va?
