Ja, visst är det väl så! Och från början har det ju varit halvgött. Det jag kan se som dåligt var väl att jag satt och kämpade ihop ett skolarbete på nyårsdagen (ej det bästa jag skrivit dock ej pga bakfylla pga ganska nykter på nyår). Men sjukt omotiverat. Egentligen borde man fasen lämna in alla skolarbeten en månad innan examen, sen har man ett asstort arbete till examen som bara är på skoj som lärarna inte ens rättar. Sista arbetet var ju verkligen helt värdelöst. Även att det var ett område jag vill veta mycket om samt är högst intresserad av.

För övrigt går tiden oerhört fort. Innan klockan slog tolv (4/1-13) var det faktiskt bara två veckor kvar.
Så himla stört. Det fanns ju faktiskt inte ens i min 10x30-kikare (Den ser rätt bra (vet pga jobb i fotobutik). Jag trodde på riktigt att jag skulle fixa en månad, jag har inte ens SIKTAT mot en examen. Men satan. Jag är fan här. Kan inte ens säga att det är kul, det är bara stört.

Nässjö är för övrigt som vanligt. Folk jag gillar, folk jag ogillar. Men det är väl bara att ta det för vad det är, det är en småstad. Folk är dömande mot alla de möter och ser. Farmor frågade senast imorse om jag kommer att hamna här. Nej. Men jag kan inte säga aldrig, för vem vet? När jag är 30 och vill ha kids kanske jag har ångrat mig. Men det tror jag inte, ska jag ha ungar ska de växa upp i stockholm eller norrland; djurgårn eller modo.

Pusshej! Och faktiskt några hjärtan, känner mig extra kärleksfull idag.