Den senaste veckan har jag lyssnat på Radiohead's Creep i princip hela tiden.
Det är en grymt bra låt som.. beskriver mycket av min sinnesstämning just nu. Hur jag tänker, hur jag känner. Om mig själv och om dig. I wish I was special, you're so fucking special.

Idag gjorde jag min sista dag på The Phone House. Det bästa jobb jag någonsin haft och förmodligen någonsin kommer ha. Jag har under hela sommaren varit omringad av människor som fått mig på bra humör och som tvingat bort mina tankar från diverse jobbiga saker. Jag kommer sakna allihop så galet mycket nu när jag flyttar till en annan del av Sverige igen, men som jag känt sen 5e juni, det ska bli skönt att få komma hem igen.

Min sommar har bestått av väldigt stora delar jobb, jag har knappt varit ledig alls. Men teamet gör att även jobbet blir semester. På dagarna; snacka med sjukt mycket människor, steka lite i solen, kränga några schyssta telefoner och chilla, på kvällarna; ta det chill, ta en bärs, ha det bra.
Det låter som ett ganska bra jobb va? Och det har hjälpt mig mycket! Min telefonfobi är grymt mycket bättre nu än innann sommaren eftersom att inom jobbet har jag varit tvungen att prata mycket i telefon. Så den här sommaren har minst sagt gett mig hemskt mycket, samtidigt som den tagit mycket. Det är en enorm stress att hela tiden ligga på topp, vara taggad, vara glad. All press och all min prestationsångest har försökt ta död på mig ett antal gånger.
Men over all, mitt favoritjobb i hela världen. TPH event, jag kommer sakna ihjäl mig! Vi kanske ses nästa sommar igen.


I don't care if it hurts, I want to have control, I want the perfect body, I want the perfect soul.