Wait

Idag känns lite sämst. Eller jag känner mig så ynklig och jag känner mig så stressad. Jag har ingen tid att bli sjuk nu, inte ALLS. Har alldeles för mycket att göra. Det känns lite som att jag försvinner i alla högar av uppgifter, prestationer och krav. Dessutom gör den här stressen och all annan skit att jag blir så jävla svag och börjar tänka. Igen. BLÄ. Försvinn ur min hjärna, försvinn bara.


Now I miss you even more each day.
And I'm waitng for all these foolish feelings to go.
But there's a cloud, there's a rainfall there's an ironfence,
that will surround me and my confidence.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0